influensan tog även mig till slut....

Ja ni förstår nog hur jag känner mig...

Värsta vintern på flera år säger många. Det har varit en lååååång vinter och det känns som om våren aldrig får komma till. Just nu har vi nån plusgrad, men disisgt och solen lyser med sin frånvaro. De flesta dagar har det varit strålande sol, men nätterna är kalla och snön ligger kvar på många ställen.
Med en lång vinter har virus och bakterier härjat kraftigare än vanligt och influensor och vinterkräksjuka har löst av varandra om vart annat.
Men inte hos oss. I vår familj har vi hållt oss friska och krya heeela vintern. Till och med barnen. Fantastiskt. Vi va ju lite skraja att vi skulle åka på halsfluss när svägerska med familj kom och hälsade på med pencelin till morgonkaffet, och barnen hånglade och delade leksaker med varandra. Men icke. Och huga när man bjudit hem en lekkamrat till Storebror och får veta att han ligger i kräksjukan i två veckor efter det. Men inte Storebror. Pigg som en mört.

Ja vi har sicksackat oss förbi alla smittor denna vinter. Det klart jag blev livrädd när jag kände av HALSONT bara TVÅ DAGAR FÖRE GBP! Hugalien! Frisk hela vintern, och så åka på halsont i mitten av mars! Började gråta när jag trodde jag skulle behöva flytta fram operaitonen. Jag var så stursk att jag sa "inte gör väl det nånting om man har lite ont i halsen när man är nyopad". Men så var halsen helt bra dagen efter och operationen blev ju av. Och Tack gode Gud för det, för med facit i hand hade jag INTE velat ha halsont, eller någon annan krämpa samtidigt som jag var nyopad. Hade jag vetat hur jag skulle må efter, hade jag antagligen flyttat fram operationen. Så där hade jag en himla tur :P

Så kommer april och solen skiner på och man börjar känna sig trygg. Nu har vi klarat oss. Nu är ju våren på ingång. Och så vips ligger maken med feber och halsont. Och dagen efter ligger både Lillebror och Storebror med feber och hostar lungorna ur sig i kör. WTF! Vi hade ju klarat oss heeeeela vintern...bläääää

Och så i söndags började jag själv känna av det. Huvudvärk, halsont, hosta, förkylning. Alla symptom utom feber. Började gråta. igen. Ville ju träna på måndagmorgonen. Det bara MÅSTE gå! Och det gjorde det. Kände mig ganska pigg. Gick dit och rev av ett pass. Hem igen. Kände att det ilade lite i luftvägarna när jag andades. Och sen har dagarna gått på, Ömsom hosta lungorna ur mig, ömsom huvudvärk och nästäppa.

FRUSTRERANDE! Känner mig så instängd i lägenheten. En promenad har jag hunnit med denna vecka. Inte alls enligt planen. Då känner jag mig ändå hyfsat pigg ändå. Men så länge maken ligger som däckad (åkt på bihåleinflamation också) kan jag knappast gå ut och lämna honom hemma med barnen.

Nu hoppas jag verkligen på att jag inte blir sämre än så här (orkar vara på benen i alla fall) och att resten av familjen också får piggna till.