söndag 31 mars 2013

Glad Påsk!

Kikar in här och önskar Glad Påsk! Firar med familjen hos mina föräldrar i ett vintervitt Dalarna. På natten ligger temperaturen nere på minus femton. Tack och lov så sover vi då och stugan är uppvärmd av kakelugn och järnspis. På dagarna skiner solen och talgoxen sjunger runt stugknuten. Fjädervipporna vajar i vårvintern och det porlar i diken och takrännor. Hoppas ni också får en Glad Påsk! Ägg är ju verkligen värda en egen högtid, detta eminenta livsmedel med hopp om liv. Fokus på proteiner och norpa en och annan karamell ur påskägget utan att tappa besinningen. Kramar



onsdag 27 mars 2013

Dietistmöte och veckans vikt

En liten bit konstverk på Vårdapotekens kvitton

Igår var det exakt två veckor sedan min gastric bypass operation. Veckans vikt landade på 99.0 kg. Endast -0.5 kg på en hel vecka :( Men jag rör mig ju inte särskilt mycket heller, så det är väl där felet ligger kan jag tro. Men det är ändå lite tungt. Jag tycker att jag äter så lite och så mycket bättre än tidigare, dvs sockerfritt, fettsnålt och proteinrikt. Ändå blir det så litet resultat.

Idag var det också dags för återbesök hos dietisten för att stämma av hur de två första veckorna gått och hur man nu ska äta tredje veckan och resten av mitt liv. Hon tycker att det gått jättebra för mig. Tycker att jag verkar ha fått kläm på rutiner och hittat bra mat och måltidstänk. Det är ju lite extra pepp att veta att man är på rätt väg :)

Sjukhusvågen brukar ju vara lite grymmare än min lite mer optimistiska hemmavåg. Men idag skiljde det bara 0.4 kg mellan hemma och sjukhusvikt. Enligt sjukhusvågen har jag gått ner fyra kilo sedan operationen. Alltså två kg i veckan. Enligt hemmavågen (som visade en lägre vikt på operationsdagen) har jag gått ner tre kilo.

Jag borde nog vara nöjd ändå :)

Nu är flyt och purékostveckorna över och det är dags för "vanlig" mat. Äta sex gånger om dagen (frukost, lunch, middag samt tre mellanmål) och ca tre deciliter per måltid. Fast det där sista lär jag inte komma upp i än på ett tag :P Mina måltidsportioner är ca EN deciliter stora. Men dietisten sa att så får det va i början och att det får ta tid :)

Nu skiner solen och vädret är fantastiskt. Nu blir det en barnvagnspromenad med Lillebror i vagnen och sen hämta Storebror Påskkärring från dagis ;)

Hoppas ni alla får en underbart solig vårdag med takdropp och krokusar i kanten :D

måndag 25 mars 2013

No more!

Äntligen slipper jag dessa små elakingar. En del påstår att det inte gör ett dugg ont att ta sin fragminspruta, men jag är av annan åsikt!
Det gjorde oftast inte så ont att sticka in sprutan, men efter injekteringen sved det som om jag blivit stucken av en geting! Huga!

Mellanmåltips!

Bästa kesoröran

Tips på gott och snabbt mellanmål för alla kesoälskare! Det här receptet kommer från min mamma från början och är också en jättegod röra till tex tunnbrödsrullar eller bakad potatis, eller pålägg på frukostsmörgåsen. Men för mig räcker det med en enda deciliter kesoröra utan tillbehör ;)

Rör ihop keso med färsk pepparrot (på tub) efter smak.
Blanda med hackad rökt kalkon (jag väljer Lönneberga för den är tunnskivad och väldig god)
Krydda med klippt gräslök (går bra med fryst) och svartpeppar.

Hur gott som helst. Går bra att spara i kyl i några dagar.
I mammas orginalrecept är det "hamburgerkött" (tunt skivad mörk rökt nötkött/hästkött), men jag kör på kalkon nu som är magert och gott.

söndag 24 mars 2013

Inget viktras här inte :(

Lite deppinlägg. Jag har en dag i veckan då jag noterar min vikt. Tisdagar har det blivit nu. På tisdag är det två veckor efter operationen. Men hur mycket ska man förvänta sig att gå ner????
Jag smygväger mig ju förstås. Kan ju hålla på att väga mig både två och tre gånger om dagen. Sen förra tisdagen har det inte rört sig alls på vågen. wtf! Jag äter ju så lite. Eller är det för mycket?? Ett kilo kan man väl ändå förvänta sig??

Det här inlägget borde ju inte finnas. För jag borde ju inte ränna på den där vågen hela tiden. Jag borde bara äta som jag ska och vara nöjd och gla.

Men jag känner mig ju besviken.

Nu gör vi vår egen vår!

Påskliljor och ris som förhoppningsvis hinner spricka upp lagom till påsk.
Och massor av stenar i vasen för att inte våra kattor ska välta alltihopa ;)

Är det någon mer än jag som är trött på att vintern vägrar smälta bort? De här minusgraderna suger musten ur mig. Så nu har vi dragit i lite magisk vår in i lägenheten istället och hoppas att även vädret där ute kan inspireras lite. ;)

Ägg och porslinsfåglarna kommer från Åhléns

Små chokladkaniner åt barna

Fler chokladfigurer gömmer sig i fönstret
(Kaniner och skalbaggar i mjölkchoklad kommer från Lidl)

Några fjärilar som vaknat ur vinterdvalan svävar i vardagsrumsfönstret. Nu får våren ta o vakna till liv!


lördag 23 mars 2013

Pysselinspiration

Fabulös keramik av Frida Anthin Broberg

Jag är en riktig pysselmamma och älskar till exempel att scrapbooka, måla, piffa, baka och fixa. Igår gick jag en sväng på bokrean då det var halva reapriset. Hittade en superfin bok om keramik. Jag älskar keramik och har alltid önskat att jag hade tillgång till en keramikugn. Nu har jag inte det, men kunde inte låta bli att ta hem boken och drömma lite. Kanske en dag kan jag också sitta där och göra sirliga små koppar och glasera i vackra färger.
Härlig inspiration att drömma om...

Frukost (det här ska bli en bra dag)...

Ser kanske inte så aptitretande ut,
men det är riktigt smarrigt och mättande :P

Idag startar jag dagen med protein toppat med protein. Äggröra med köttfärs.
Ägg och köttfärs passar väldigt bra tillsammans. Jag hade lite kryddig köttfärssås kvar sedan middagen igår och kryddar nu upp min äggröra. Jättegott och enkelt sätt att variera sina frukostägg. Ja ägg är verkligen ett så himla bra livsmedel. Och tycker man att det är för fett, så kan man ju ta bort delar eller hela äggulan. Jag väljer att ha den med. Däremot så tröttnar jag lätt på ägg om jag äter det varje dag, så då behövs det lite variation.

Äggröra med Köttfärs:

Vispa ihop ett ägg med 1 msk lättmjölk och häll i en stekpanna på medelvärme
Rör i ägget medan det koagulerar, det tar bara några sekunder så är äggröran färdig.
Vänd ner ca 2 msk köttfärssås (valfri, perfekt när man har rester. Min är ganska torr och kryddig).
Rör samman ägget och köttfärsen och allt är färdigt på bara någon minut.
Salta och peppra efter behov.

Ger ca 1,5 dl äggröra
Behöver man en större frukost kan man dricka lättmjölk till, eller lägga äggröran på en knäckemacka.

Proteinrikt och magert, eller hur ska man äta?

Hur tänker ni andra gbpare som är mitt uppe i era viktminskningsfaser? Hur väljer ni livsmedel? Jag har förstått att protein är A och O. Nu är magsäcken så liten att bara en bråkdel av allt man vill äta får plats. Då gäller det att prioritera protein och därefter långsamma kolhydrater. Men hur mycket "diet" ska man tänka? Eller ska man äta som vanligt fast i pyttesmå portioner? Och med vanligt menar jag då, just som lusten faller på.

Jag vill ju i alla fall få igång min viktminskning och tänker att både snabba kolhydrater eller fett kommer att ge för många kalorier. Därför tänker jag "magert och proteinrikt" så fort jag ska äta eller är ute och handlar. Nu har jag handlat hem lättkvarg, keso, ägg, rökt kalkon, lättmjölk, naturell lättyoghurt, knäckebröd samt bär för att klara frukostar, luncher och mellanmål utan att börja äta mackor. Mackor är annars min stora akilleshäl, men jag hoppas jag kan hålla mig undan mjukt bröd i största möjliga utsträckning nu efter operationen.

Jag tar tacksamt emot tips på snabba, enkla mellanmål och frukost som är proteinrikt, magert och gott :)
Tänkte själv att jag ska börja dela med mig av mina egna "recept" som funkar för mig.

fredag 22 mars 2013

Ryggen går av...

Är så irriterad på min rygg. Idag försökte jag mig på en promenad. Ska inte säga power walk. Men had ändå tänkt att köra på i rask takt. Men kom inte mer än några hundra meter innan jag insåg att ryggen skulle säga ifrån. Jag får jätteont i bäckenet och korsryggen/svanken. Efter att jag kom hem har jag bara tagit det lugnt hemma. Just nu sitter smärtan ganska så mitt i ryggraden (strax nedanför skuldrorna) och det känns som om den håller på att gå av, eller som att någon skulle försökt köra ner en spade mitt i ryggen.
Så himla frustrarande när man har både ork, lust och inspiration att börja träna och röra på mig. Varför ska ryggen krångla just nu?? Ser verkligen fram emot mitt möte med sjukgymnasten och kanske att hon har några bra övningar som jag kan använda mig av.

Makrill is da shit!


Jag har aldrig gillat makrill. I tomatsås. Bara någon öppnat en burk, så ryser jag och flyr lukten! Men så nu efter operationen behöver jag ju hitta bra magra, proteinrika mellanmål. Och alla bloggar och hälsotips nämner ju makrill som det braiga mellanmålet/pålägget. Så igår handlade jag hem ett trepack och tänkte att jag ger det en chans. Annars får väl katten äta upp det :)

Men oj så gott det är! Inte för att jag orkade en hel knäckemacka med en tredjedels burk makrill i tomatsås. Men det var rikigt gott. Så nu blir det makrillsknäckisar här framöver :P

Nya skor igen!


Nya skor för träning...

Ja det var ju inte så värst länge sedan jag köpte mig ett par nya dojjor. Då var det ett par walkingskor för att komma igång med promenader och power walks. Idag var vi på Decathlon och hittade ett par perfekta träningsskor för gymet. 159 spänn! Som hittat. Ingen aning om kvalitén. Märket heter Kalenji, och är ett av deras egna märken. Men suuupersköna och billiga. Jag kommer ju ändå att mjukstarta lite med inomhusträningen, så det viktigaste är att skorna är sköna.
Har aldrig varit på Declathon innan, men det är ju helt gigantiskt! Hur mycket träningskläder och utrustning som helst. Måste dit igen och köpa träningskläder :)

Jag fick en fråga förut vad mina Pumaskor heter. De heter Puma Bodytrain Walkingshoe och Toning och är verkligen mina bästa skor ever! Jag köpte de första på Team Sportia och mitt andra par köpte jag på Inter Sport.

Bra skor är A och O för mig, då jag har hälsporre som triggas igång så fort jag går i dåliga skor. Jag har nästan jämt jumpadojjor.

Mina favoriter för walking: Puma bodytrain walkingshoe

onsdag 20 mars 2013

Ont i magen!

Ligger i sängen med magont och ryggont. Och fryser som en tok. Har kläderr,
munkjacka, halsduk,  täcke och filt på mig och fryser ändå.
Känner mig lite ömklig :/


Finns det någon som är gastric bypass opererad och känner igen sig??

Det har nu gått lite drygt en vecka sedan min operation och sen i helgen har jag börjat må prima. Jag har fått tillbaka orken och har inte ont. Men så igår fick jag så ont i magen fram emot kvällen. Det var som om det byggdes upp under dagen och på kvällen fick jag inte i mig mina kvällsmål, för jag känner mig uppsvälld och det gör lite ont.

Det känns framförallt som om det är helt stopp i magen. Som om jag har en sten därnere. Jag har ätit väldigt försiktigt idag och absolut inte för stora portioner. och även om det går tre timmar sedan senaste måltid, så sitter den där "stenkänslan" kvar.
Det kan också kännas som en lite svidande eller brännande smärta.
Det gör absolut inte så ont så jag måste ta något smärtstillande, men tillräckligt för att vara jobbigt och framförallt oroande.
Jag får inte i mig mina kvällsmål pga detta.
ÄR DET NÅGON AV ER SOM KÄNNER IGEN ER??

I går natt låg jag och kunde inte somna, för jag funderade bara på vad det kunde vara (hej hypokondriker). Läcker magen? Har jag ätit så mycket att det fortfarande är stopp?

Tacksam för svar.

Att få in de nya rutinerna

Jag fick en fråga av Jonas om det är svårt att få in de nya rutinerna. Tänkte att jag kan svara i ett inlägg, för det kan ju vara intressant för flera att veta. 
Mitt svar blir både ja och nej. Första veckan har ju helt ommöjligt att tro att det skulle funka med några rutiner, jag fick inte i mig ens hälften av vad jag skulle och mådde inte särskilt pigg och kry heller. 

Nu, när jag är inne på andra veckan efter operationen börjar jag ju må som mitt gamla vanliga jag igen. Nu gäller det att få rutin på måltiderna först och främst. Regelbundenhet är A och O.

När jag vaknar på morgonen så utgår jag ifrån vilket klockslag jag intar min frukost. Sen sätter jag klockan på ringning för resterande av dagens mål med två eller tre timmars mellanrum. Jag ska äta sju mål under en dag. I förra inlägget beskrev jag gårdagens matintag och tider, så där kan ni få en hum om hur mina dagar ser ut just nu. Det gäller att inte dra ut på frukosten på morgonen utan att faktiskt börja dagen med den, så att man kan planerar in resten av dagens mål, jämt fördelade. 

Sen har jag fortfarande lite jobbigt att svälja alla tabletter som man ska äta under en dag. Därför börjar jag dagen med att svälja ner min multivitamin och b-vitamin med ett halvt glas vatten, sen förbereder jag frukosten och intar den ca 20 minuter senare, när vattnet hunnit undan från magsäcken. 

Det gäller att komma ihåg att dricka vatten under dagen mellan måltiderna, eftersom det oftast inte får plats något vatten eller annan dryck under själva måltiden. Där slarvar jag en hel del, men har börjat med en vattenflaska som får följa med mig. Sen dricker jag en hel del vatten på natten när jag vaknar till (vaknar ganska ofta då jag har en liten bebis). Så jag försöker kompensera för det vatten jag inte hinner med på dagarna :P

En annan sak som jag fortfarande tycker är jättesvår är att äta låååååångsamt. Första veckan var det ju inga problem. Då åt jag kanske för långsamt istället. Ingenting gick i. Men den här veckan känner jag att de är svårare att komma ihåg att inte äta för snabbt och dra ut på måltiden. Men det är bara att öva, öva, öva.

Så det svåra ligger i att få till en regelbundenhet med måltider jämtfördelade över dagen och att äta måltiderna långsamt. 
Det lätta ligger i att om jag bara planerar in alla dagens mål under frukosten, så går resten av dagen som en dans. 

Och så kanske det viktigaste: Ha ALLTID en nödlösning när du inte är hemma! Jag har alltid färdiga LCD-shakes i väskan. När man är ute på stan, är det jätteviktigt att ändå hålla på rutinerna. En färdig shake att smutta på och problemet är löst. 

tisdag 19 mars 2013

Hur äter jag? Andra veckan efter gbp

Purévecka. En vecka efter gastric bypass

Igår såg mitt matintag ut så här:

Innan frukost: Startar med att svälja ner min mulitivitamin och b-vintamin med ett halvt glas vatten. Sen börjar jag förbereda familjens frukost. Det måste gå minst en kvart tjugo minuter innan jag kan äta efter ett tablettintag. Upptäcker att jag glömde bort Fragminsprutan (blodförtunnande) igår och tar den direkt. De sista fem får bli morgonsprutor istället för kvällssprutor.

8. 30 Frukost: Lagat en äggröra på 2/3 ägg (maken fick resten) med en gnutta lättmjölk och salt och peppar.
Lägger den på en knäckemacka, men inser att jag inte kommer att behöva mackan utan lämnar den och äter bara ägget. Mätt och nöjd (gudomligt gott).

Tjugo minuter senare dricker jag 1 dl tropisk juice (utan tillsatt socker förstås) med min krossade kalktablett i.

10.00 Mellis: 2 dl LCD Strawberry smoothie från Allevo (supergoood). Den ska göras på lättmjölk och är extra hög på protein.

12.30 Lunch: Är ute i centrum och handlar innan jag ska gå hem. Köper en Wasa Sandwich. Inte bästa lunchen direkt, men får gå som nödlösning. Äter en bar. Går jättebra. Äter den andra också efter en liten paus. Blir helt stoppmätt (ånger). Nu vet jag att en sån bar räcker (det är ju en knäckemacka).

14.30 Mellis: 2 dl LCD Strawberry smoothie från Allevo.

17.00 Middag. Har lagat två indiska maträtter som vi brukar göra. Det ena är en linsgryta som är väldigt mjuk och lättuggad i konsistensen och det andra är en rätt gjord på kokt potatis och blomkål. Också lättuggad och snäll mot magen. Häller upp 1 dl linser och ca 0,5 dl potatis/blomkål. Så fantastiskt gott att äta mat som SMAKAR efter dessa veckor på flyt. Försöker äta långsamt. Passar på att mata Lillebror däremellan för att själv slå ner på takten. Blir proppmätt även nu.

(19.00 Mellis. Ingenting. Fortfarande mätt efter middagen.)

(21 Mellis: En kopp te med mjölk 2 dl. Men har lite ont i magen. Dricker några klunkar men lämnar nästan allt.)

22.30 Mellis: Nu MÅSTE jag nog äta något. Tar 1 dl LCD Allevo med en krossad kalktablett. Har lite ont i magen, men tvingar i mig den där decilitern i alla fall. Idag blev det sex måltider, vilket gör mig nöjd. Målet är sju, men det är i alla fall någon slags regelbundenhet i det hela.

Lägger mig för att sova, men ligger och har ont i magen. Undrar om jag tog mig vatten över huvudet när jag åt mat till middag. Jag va jätteförsiktig och tuggade noga och långsamt. Men kanske var det något i maten som var svårsmält? Det är rätt mycket fibrer till exempel. Nåjar en massa konstiga tankar som att jag har haft sönder magsäcken med fel sorts mat osv. Har en lite brännande smärta i magtrakten. Det gör inte så ont att jag måste ta alvedon, men tillräckligt för att känna mig oroad. Ringa sjukvårdsupplysningen? Men vad kan dom göra? Åka till akuten? Nä, så ont har jag inte. Skulle bara bli sittandes där och vänta. Somnar vid tvåtiden. Känner av magen när jag vaknar lite då och då under natten.

Nu på morgonen mår jag prima igen. Fast lite rädd att jag ska få ont igen :P
Det känns ju inte så bra att ha MER ont än vad jag haft de senaste tre dagarna.
Ska fortsätta försöka hålla rutinerna för idag. Det blir till att sätta matklockan på ringning.



Tvåsiffrigt!!

Idag är det exakt en vecka efter min gastric bypass. Idag känner jag mig återställd från operationen och har min vanliga ork och rörlighet tillbaka. Idag får jag starta med "purékost". Alltså snäll finfördelas mat, men lite fastare konstistens än just soppor. Min dietist sa att välj lätttuggad lättsmält mat som tex kokt fisk, köttfärs, kokt potatis, knäckebröd, kokta grönsaker osv. Man måste inte köra ner allt i en mixer. Det går bra att tugga maten till rätt konsistens. Så jag kommer att köra på vanlig snäll mat och vara noga med tuggandet. Fortsätter med LCD som mellnanmål.

Idag är också vägdag. En vecka sen operation och -2.5 kg på vågen. Och bästa känslan: TVÅSIFFRIGT!! haha tror ingen som inte vägt över hundra kilo kan fatta vilken otrolig befrielse det är att få stå och väga 99. Det är ju en galet hög siffra, men det är i alla fall under hundra :)

Så idag står vågen på 99.5 kg och jag är jättenöjd. Nu ska jag försöka att fokusera på att äta rätt och komma igång med träningen och få fart på förbränningen.

måndag 18 mars 2013

Mår såååå mycket bättre idag!

Beben och jag tog samma till frukost idag ;) Gillar inte vanlig havregrynsgröt. Men den här gröten är mild och helt ok. Osötad och med smak av äpple. Ska nog toppa med några bär också, blev lite tråkig annars. Bebben tar D-droppar och jag lite krossad kalk-och d-viatamintablett ;) 1 dl va en alldeles lagom stor portion!

ÄNTLIGEN. Idag känner jag mig riktigt bra. Visst. När jag anstränger mig, eller har min hoppandes knådandes åttamånaders bebbe i famnen, så känner jag att jag är nyopad. Men idag är det inte längre direkt obehagligt att dricka och framförallt ORKEN är tillbaka. Jag orkade träffa en kompis och sitta på stammisfiket med en cortado (och en nutrilett förstås) och prata skit i flera timmar. Låter kanske inte så ansträngande, men igår hade jag inte orkat det. Sen gick jag säkert en timme i centrum och kikade i butiker. Visst känner jag mig lite trött när jag kommer hem, men inte så att jag måste lägga mig. Utan bara som vanligt.

Idag har jag också börjat överge sopporna :P
Imorgon startar min purévecka, men redan idag körde jag gröt till frukost och en knäckemacka med philadelphia gräslök till mellis. Gick jättebra :) Har en Felix-soppa att göra slut på, så det blir några soppmål nu på eftermiddagen och kvällen, men annars hade jag nog bara kört med puré idag. Sååå nice att få tugga igen :)

Nu ska jag ut i snöstormen (serious ??!!? Vart kommer den här snön ifrån?!?) och hämta Storebror från dagis. Sen blir det lite påskpyntning på eftermiddagen!

I am back on track!

söndag 17 mars 2013

Några namnidéer??

Läste just Minimajs-Hannas blogg om det här med att namnge sin nya mage. Har sett att flera har gett sina nya magar namn och födelsedagar. Tycker att det är lite fint. Lite hedrande. Hur den än ser ut under omvandlingen så får den sin identitet. Tipset var just att ge sin mage samma namn som namnsdagen man opereras på.
Jag opererades 12e mars vilket är Kronprinsessan Viktorias namnsdag! Haha, kan inte låta bli att tycka att det blev lite för komiskt.
Viktoria blir ju lite för seriöst för en mage. Men Sessan eller Vickan :P

Jag får nog låta det här med magnamn smälta in lite. Eller vad tycker ni? ;)

Min första matvecka som gbp

Aptitiligt? Frukosten består av en deciliter Nutrilett choklad
toppad med en korssad kalktablett. Yummy ;)
Kan meddela att det blir fasligt många glas i diskmaskinen :P

Go morron! Som jag hoppades igår, mår jag ännu lite bättre igår. Ingen alvedon sen typ midnatt. Aaaaaningen värk i nacken och huvudet, men helt klart uthärdligt och tar inte ens tablett för det :D

Tänkte visa lite hur mina måltider ser ut. Jag trodde verkligen igår att Yes, nu går det lite lättare, nu lär jag fixa lite fler måltider. Men slutsumman blev ändå inte mer än 10dl.

Jag har fått i uppgift av dietisten att äta 2 liter näring per dag + ca 5dl vatten
Näringen ska delas upp på åtta måltider á 2dl. Men oftast får jag i mig bara 1dl och sen är jag proppmätt. Varje mål tar ca 30-60 minuter för mig. Lite snabbare nu än för två dagar sen, men aldrig under en halvtimme per deciliter :P Det är helt omöjligt att hinna med 20 dl då! Har jag dessutom just tagit någon tablett, som jag varit tvungen att svälja ner med vatten, så är jag helt full i tjugo-trettio minuter innan jag kan äta något. Så det gäller att PLANERA när man ska dricka vatten, när man ska ta tabletter och när man ska äta. Phu! Det är inte lätt att förklara.

Är det en varm soppa häller jag upp 1 dl i ett glas och värmer på. Ingen idé att hälla upp två deciliter direkt, eftersom det hinner kallna innan man kommit halvvägs. Så 1 dl, äter den och tänker att sen går jag och värmer på den andra decilitern. Men oftast är jag mätt och måste vänta nån timme och då är det dags för nästa mål! Kalla måltider som tex VLCD kan jag lättare klara 2dl, för jag behöver inte tänka på att det kallnar och på något sätt är just nutrilett lite mer lättdrucket än sopporna.

Så här mycket har jag fått i mig de första dagarna (näring. utöver dricker jag vatten också):
Operationsdygnet: två glas vatten i yttepytteklunkar (typ bara blöta munnen,men var ju så grymt   muntorr att jag satt och smuttade ganska hela tiden).
Dag1: 4 dl av 10 dl
Dag2: 8 dl av 20 dl (första dagen hemma)
Dag 3: 8 dl av 20 dl
Dag 4: 10,5 dl av 20 dl
Dag 5: idag. Förhoppningen ligger på åtminstone 15dl men vi får se om jag fixar det :P

Vatten är bra konstigt. Vatten är det som smakar godast just nu och som är lättast att få i sig, för det lämnar magen snabbast. Dock gör det ont att dricka just vatten. Det är som om jag sväljer mer luft, för det känns som om klunkarna är "hårdare". Skitkonstigt. Det gör ofta lite ont efter just vatten och blir lite som en sten i magen innan de passerar vidare. Antagligen beror huvudvärken dessa dagar på att jag får i mig för lite vätska/vatten. Så jag försöker dricka mer för att få bort den. Dricker även vatten på nätterna när jag vaknar till, för då behöver jag ju inte ta plats i magen från måltiderna ;) och så kan jag sova igenom de hårda stenklunkarna :P

Vilken mat väljer jag?
Min dietist ordinerade mig tre mål VLCD (á 2dl) per dag och fem mål soppa/lättfil/lättmjölk/fullkornsvälling (á 2 dl)
Nutrilett är helt ok att få i sig. tack och lov att jag inte lessnat ur på dem än :P Så det blir ca fyra gånger per dag 1-2 dl per mål. Idag ska jag köra just tre mål á 2 dl, för nu fixar jag två deciliter nutrilett inom en timme :P
Övriga mål blir det Keldasoppor. För enkelhetens skull. Köpte en Bärmults smoothie igår (mango/ananas) för att få lite annat, lite fruktsmak, något riktigt gott. Men den va inte så god som jag tyckte förr. Smakade för stark. Spädde med lite vatten ;). Dietisten tyckte Keldasopporna är bra näringsmässigt för de är mjölkbaserade. Mjölk är tydligen väldigt bra näringsmässigt. Dock är jag ingen mjölkdrickare, så ren mjölk går bort.

Kelda lär jag aldrig vilja ha någonsin igen.
Men det är verkligen min basföda just nu. Har valt att inte göra några egna soppor. Dels för att vi har så liten frys att det inte fanns rum att frysa in i förväg och dels för att jag dagarna innan operation lagade några rätter till maken och barnen, eftersom maken är fotopererad och har svårt att stå och laga mat. Så här efter operationen skulle jag aldrig orkat laga nån mat, så att ha några tetror färdiga soppor, som bara är att hälla upp och värma tretti sekunder i micron är räddningen.

Har kört Sparris, Tomat (smakar pizza), Gulash (köttfärs och lite större bitar i den. Mixade den, men det blir ändå lite köttfärs kvar att tugga. Rätt så gott när allt annat är så plain), och Thai (lite väl spicy. Tänkte att nu får jag väl magsår. Men testade en deciliter och det gick jättebra, så det är ju gott med nått lite mer kryddigt). De första dagarna var det jobbigt med kryddor. Då gick sparrissoppan bäst. Men ju mer dagarna går, desto mer sugen blir jag på att det ska smaka riktig mat.

Men gaaaah så less jag är på den där mjölkiga smaken som alla deras soppor har. "Krämighet" står mig upp i halsen. Men nu är det ju bara idag och imorgon kvar, sen får jag börja med puréad mat, så nu gör jag slut på de soppor jag har hemma och sen går jag över på maaaaaat :P

Det har inte blivit att jag druckit yoghurt/fil/möjlk. Gillar inte att dricka mjölk som den är och yoghurt naturell går bara bra i matlagning. Filmjölk brukar jag gilla, men drack det på sjukhuset och känner bara agg mot det just nu (dessutom hade de bara 3%ig, vilket jag aldrig gillat. Själv kör jag alltid lätt A-fil i vanliga fall, så att dricka den där tjockfilen va ingen hit som nyopad. Hur tänker de egentligen?). Ja det var faktiskt rätt konstigt på sjukhuset. Det fanns olika varma soppor att välja på som gastric bypass opererad och osockrad nyponsoppa. Sen fanns det vanlig fil, trots att dietisten sa att jag skulle ta lättfil och VANILJ yoghurt. Är det inte socker i den?? Kanske inte så konstigt att jag inte fick i mig nått första dagen :P

Smoothies tror jag kan vara en riktig hit! Ta mjölk eller naturell yoghurt, lite vaniljpulver, några bär (och lite sötningsmedel om man vill). Det brukar jag tokälska i vanliga fall. Men jag har inte haft ork att stå och fixa och mixa i köket. Men kanske ska slå till på en liter lättyoghurt och lite frusna hallon och jordgubbar tills imorgon ;) Jag köpte och frös in jättemånga mango förut, när de va tokbilliga på vårt ica. mango, hallon, vanilj och yoghurt. ja nu blev jag nog faktiskt SUGEN för första gången sen operationen.

Ja det här är nog en ganska bra summering och reflektion över min första kostvecka som gastric bypass opererad. Hur äter ni andra?

lördag 16 mars 2013

Pillerthriller...

Fick ärva makens dosett. Perfekt storlek för mig att hålla koll på dagens dos...

Fick en fråga vilka mediciner jag ska ta nu som Gastric bypass opererad.

Tillfälliga mediciner efter operationen:

  • Fragmin injektion (blodproppsförebyggande) 1 spruta dagligen i tio dagar
  • Alvedon 665mg (smärtstillande) 2tabletter vid behov. Max tre gånger om dygnet
Livstidsmedicinering:

  • Behepan (B-vitamin) 1 tablett dagligen
  • Kalcipos -D (Kalk och D-vitamin) 2 tabletter dagligen
  • Duroferon (järn, endast för menstruerande kvinnor) 1 tablett dagligen
  • Apoteket kvinna (multivitamintablett) 1 tablett dagligen


...och hur har det gått då? 
Jo, jag tycker Fragminsprutorna är asjobbiga. På sjukhuset fick sköterskorna ge mig båda gångerna och hemma har jag testat en själv och så har maken gett mig en. Jag är inte spruträdd på något vis, eller rädd för blod. Men att sticka sig själv är lite overkill. Men ikväll tänker jag göra det själv! Egentligen gör de inte alls ont att sticka, däremot svider de efteråt. Känns som ett bi-stick typ.

Alvedon försöker jag hela tiden sluta med. Tänker hela tiden att NU är det nog sista dosen. Men så går det sex timmar och jag kapitulerar och tvingar i mig en ny hutt. Första två dygnen hemma har jag tagit dosen med sex timmars mellanrum, vilket egentligen ger fyra doser om dygnet istället för tre. Men det står att de går att ta med sex timmars mellanrum och efter sex timmar har det varit NÖDVÄNDIGT. Dock är de överdjävulskt att svälja ner två låååånga stora alvedontabletter med minimalt med vatten. Så sista dygnet har jag gått över till Alvedon Forte som bara är en (JÄTTE)tablett med 1g per dos. Nu har jag inte heller behövt ta lika ofta. Klarar mig på åtta timmars mellanrum. Jag har egentligen inte så ont i magen att jag måste ta smärtstillande, utan det är huvudvärken och värk i nacken som gör att jag inte pallar annars. Hoppas nu att det ger med sig under helgen.

Behepan är en yttepytte tablett. Lätt att svälja no problems.
Kalicipos är nog de största tabletter jag någonsin sett. Men krossar dom mellan lite plastfilm och rör ner de i frukosten och kvällsmålet. Va in på Apoteket idag och frågade om man kan göra så och det var inga problem. Skönt. Kommer väl att kunna svälja ner dem om några veckor men inte i nuläget.
Duroferon avvaktade jag med de första dagarna, för järntabletter kan ju göra en hård i magen. Ingen hit om man redan är förstoppad. Men nu kör jag på, så får jag se om de gör mig hård. Då får det bli katrinplommonjuice till mellanmål om dagarna ;)
Apoteket kvinna är också en STOR tablett som jag inte börjat ta ännu. Kört med makens "mitt val kvinna" istället, för de tabletterna är mindre och runda. Men Apoteket Kvinna verkar innehålla mer så jag ska gå över till dom redan imorgon. Dietisten sa att många multivitamintabletter skiljer ganska mycket åt. Därför fick jag bara välja på Apoteket Kvinna eller MaxMedica Kvinna.

Ja det va väl allt...typ 5 vitamintabletter om dagen och i nuläget även 4-6 alvedon och en spruta!

Jag har verkligen jättesvårt att svälja ner alla tabletter än så länge. Beror delvis på att jag är rädd för att ta för stora klunkar vatten och för att jag inbillar mig att tabletterna kommer att fastna och göra ont. Har aldrig haft problem förr, så det är väl delvis lite psykiskt. Men ju mer dagarna går, desto större mängd vatten vågar jag mig på och snart är det nog inga problem med tabletterna.

Varning Skitinlägg

Det är inte så att jag gillar att avskräcka, men det här inläggen handlar om bajs. Tänkte att om jag tar mod till mig och skriver rakt på sak hur jag har det, så hjälper det kanske någon som gör operationen efter mig ;)

Redan på sjukhuset började jag känna att det stod totalt still i tarmarna what so ever. Det gjorde ju det hela svårt att äta förstås. Stoppet kändes i magen. Frågade kirurgen om detta och ville veta om man kan/ ska ta något laxerande mot detta. Hon menade att jag är nyopererad och inte ska bekymra mig. Så blir det alltid och det tar några dagar för kroppen att komma igång. Röra på sig var rätta medicinen.

Ok, jag kände mig lugnad och tänkte inte mer på det. Men problemet började kännas riktigt jobbigt de här dagarna jag kommit hem. Går och går och går, runt i lägenheten. för att köra igång kroppen, men känner att det bara är tokstopp. Visst kommer det säkert igång på en vecka och jag äter ju inte så mycket. Men när stoppet verkligen känns så påtagligt att jag skulle kunna rita ut exakt var tamen går och var bajset ligger, så blir de jobbigt. Jag har inte heller fattat hur den där gasen i buken ska ta sig ut, men det kändes ju som om bajset var en propp i vägen. Vågade inte starta igång med järntabletterna heller, eftersom de kan vara förstoppande. NO WAY.

Laxermedel då? Vågar ju inte ta nått. Tänker att mina tarmar kanske inte tål nått, nyopade som de är. Men så igår kväll kände jag att det var dags att botanisera i naturens eget apotek ändå. Lite exprimentslusta har jag ändå.

Gick till Hemköp och inhandlade en flaska plommonjuice. I vanliga fall kan jag dricka en hel flaska utan märkbar effekt, så jag har alltid fnyst lite åt plommon och deras laxerande verkan, men nu tänkte jag att omständiheterna har ju ändrats och det är väl det mildaste jag kan börja med.

En halv deciliter vågade jag mig på att smutta i mig i går kväll och klockan halv tre gav det effekt!
I och för sig fick jag sitta och trycka på toan i fyrtio minuter. Bästa workoutpasset för magmusklerna för denna veckan tror jag. Och jag tror att stödisarna hade en god funktion också, för benen somnade inte som de skulle ha gjort i vanliga fall på ett så långt toabesök (vem har inte wordfeudat på toa liksom).

Nu under dagen har det varit en raket i baken vill jag lova. Kan sitta och känna att det är helt tomt i tarmen och ändå vill kroppen bara trycka på. Men hellre det, än att sitta på en propp. Blir väl till att handla blåbärsoppa till kvällen, som har en stoppande effekt och får jag väl hitta en avvägning.

Men Plommonjuice är mitt tips ialla fall.

Och angående gasen som plågat mig under dessa dagar. Idag är den äntligen väck! :D

Dagen efter min gastric bypass

Piffig i mina stödisar. Dessa ska jag visst ha på mig (dygnet runt) två- tre veckor framöver. ...

Första dagen efter operationen

Kl 6. Vaknar. En underbar sol skiner in. Vill sova mer. Går på toa, dricker vatten. Laddar mobilen. Slumrar lite.

Kl 8. Dags att gå upp, verkar det som. En sköterska tar blodtryck, puls och prover. Jag får nytt dropp och byta skjorta. Eh.....hur nu det ska gå till. Jorå snälla sköterskan agerade påkläderska och droppet träddes ut genom den gamla skjortärmen och in i den nya. Inte tid att vara blyg nu. Skönt med nya kläder. Hon bäddar rent i min säng, fast jag ska åka hem idag. Bättre än hotellservice. Jag knatar iväg till frukosten och beställer ett glas med nyponsoppa.
Sätter mig och pratar med en annan patient och börjar skeda i mig långsamt. Får tokont i magen och blir illamående. Går tillbaka till sängen.

Kl 9: fortfarande ont. Fryser. Får lite morfin och Alvedon. Skulle egentligen fått Alvedon klockan åtta, men det GLÖMDES bort. Får morfin för att det ska verka fram tills att Alvedonet sätter in. Vill egentligen inte ha mer morfin eftersom jag äntligen börjar kunna kissa och mår så illa av morfinet, men just nu vinner det över smärtan. Testar svälja tabletter nu. Det går fint. Vilar lite.

Kl 10: Besök av sjukgymnast. Sätter mig vigt upp i sängen och visar mig från min bästa sida. Mår också betydligt bättre. Får veta att jag ska försöka röra mig sammanlagt 30 min per dag under den första veckan och sedan öka på till 60 minuter under andra veckan efter open. Känns lite lagom. Ska sedan träffa sjukgymnast igen om två veckor och då ska vi prata långsiktig träning och motion. Känner mig taggad!
På St:Görans erbjuder de alla gpbare att gå på cirkelträning under den första tiden efter operationen. Känns ju toppen. Jag längtar redan!

Efter besöket har jag så galet ont i axlarna av gasen som är kvar i buken att jag lägger mig ner. Då minskar trycket mot axlarna och jag slumrar lite.

Kl 10. 30: Kirurgen kommer för att prata med mig. Jag får hiva mig upp igen och se lika chäck och glad ut som för en halvtimme sedan, trots att jag just trodde jag skulle somna.
Min kirurg känns jättetrevlig och bra och hon informerar om de tabletter jag måste ta och hur länge jag ska köra stödstrumpor (helst två veckor eller mer) och blåsa i andningstutan (helst två veckor eller mer!!).

Jag passar på att fråga hur stor min mage är nu (en MATSKED, 15ml) och lite hur operationen hade gått (finfint). Stygnen ska tas bort på vc efter två veckor. Det går bra att duscha som vanligt (phu). Och vad är det för galen gas jag har fått in i kroppen för jag känner mig ju helt skottskadad i höger axel (ibåda om jag härdar ut ett tag). Får förklarat att man blåser upp buken med en gas för att kunna utföra operationen och det tar några dagar för den att försvinna. Smärtan i axeln är lite vilseledande för gasen är hela tiden i buken. Den kan inte ta sig förbi diafragma. Men när man sitter upp och står upp, så trycker den uppåt och då upplever man ofta smärta i axeln. Jahopp. Det är liksom smärtan i axlarna som tar kol på mig. Utan den skulle jag må tiptopp. Bara att härda ut :P

Kl 10.40 Känner mig rätt kry. Bloggar och äter min frukost klart. Färdig kl 12! En och en halv deciliter nyponsoppa på FEM timmar. INTE så bra. Dricker vatten också. Det går rätt bra, men känner ingen lust till att äta öht. Efter att ha suttit upp i sängen en stund nu, får jag överväldigande ont av gasen.
Försöker sova lite

Kl 12.30 Sköterskorna vill ha upp mig. Det är viktigt att gå upp.
Går upp, har ont. Går nått varv, dyker tillbaka till sängen.

Vill inte hem längre. Känner mig inte alls tillräckligt stabil och har alldeles för ont varje gång jag går upp ur sängen. Fixar knappt att gå till toa och tillbaka. Försöker sova, men mår illa och allmänt dåligt. Ligger och slumrar.

Kl 14. Dietisten kommer förbi. Sätter mig åter upp och ser pigg ut som en nötkärna (tror jag). Men dietisten genomskådar hur lite jag fått i mig att äta. Ska ju komma upp till 1000ml och har bara skedat i mig ett glas nyponsoppa (150ml) och ett halvt glas vatten. Hon berättar hur jag ska äta de första två veckorna. En vecka med soppor/vlcd och en vecka med purékost. Samt alla vitaminpiller jag ska ta. Därefter bilir det återbesök hos henne, två veckor eter open.

Efter att dietisten gått däckar jag igen. Sover tills Sköterskorna petar upp mig och manar mig till att promenera i korridoren.

Kl 15.30 Mår lite bättre efter att ha sovit. Går till matsalen och tar lite kycklingsoppa.
Kirurgen kommer på sin andra rond.
Jag får papper om sjukskrivning och mediciner. Agrafferna ska bort om två veckor.
Hon tycker att jag ska stanna en natt till för att komma igång att äta. Men säger att jag får besluta själv. Känner att jag inte vågar hem idag. Ska stanna en natt till. Vilar efter att hon gått. Känner mig klen. Fick bara i mig halva soppan. Ingen aptit.

Kl 18: Känner mig urless på att försöka äta utan aptit. Tar ett glas filmjölk. Man får sin mat i ett glas/kopp eller liten tallrik och så får man en liten tesked som man ska äta med. Sakta. 1 dl ska ta 20 minuter. För mig tar det mer än en timme!

Risk att jag aldrig kommer att bli sugen på just filmjölk igen...


Efter en liten stund sittandes i sängen blir jag kanondålig. Fryser och mår illa och har ont. Gasen är överjävulsk. Smärtan sitter ilsket och överväldigande i axlarna om jag sitter eller går omkring. Lägger jag mig ner avtar smärtan i axlarna, men blir mer påtaglig i buken istället. Ber om smärtstillande, men kan inte få det förrän kl 22! Somnar till

Kl 20:30 vaknar. Mår bättre. Går en sväng i korridoren.
Tittar på iPad. Mår lite illa
Ingen Alvedon förrän kl22.
Härdar ut

Kl 22 får jag min Alvedon. Känner mig GLAD över att smärtan äntligen ska stilla något. Hade jag bett om morfin hade jag kanske fått det innan, men jag vill verkligen inte ha de, eftersom jag dels blir så himla illamående av det och dels får svårt att kissa igen. Orkar inte börja om med det igen.

Tänker att NU ska jag bara SOOOOVA. Äntligen släcks lamporna i rummet och det "nattas" runt om i rummen. ÄNTLIGEN NATT. Nu ska jag sova en heeeeel natt och imorgon vakna PIGG och MYCKET MYCKET BÄTTRE.

Kl 00: Vaknar. Tror att ryggen ska gå av på mitten. Har både ont i ryggslutet och runt skuldrorna. Jävla sjukhussäng! Jag som avskyr att sova på rygg ivanliga fall har nu inget val. Försöker somna om, men känner mig gråtfärdig av att bara ha ont ont ont. Somnar om efter nån timme.
Vaknar igen vid tre-tiden. Ont i ryggen. Kan inte sova. Sätter mig upp i sängen och tittar lite på iPad. Sveriges Mästerkock får distrahera lite. Orkar se halva. Kissar och lägger mig igen.

Sååå himla skönt att bli befriad från den här lilla livslinan...


Hemgång
Lyckas sova till halv sex. Nattpersonalen går nån sprutrond bland mina rumskamrater och det pratas och låter. Jag blir klarvaken och irriterad. Kunde de inte väntat till åtta?? Nu kan jag definitivt inte somna om

Men nu mår jag plötsligt mycket bättre :D Kan knappt vänta på att få komma hem. Går några rundor i korridoren. Får alvedon av en snäll sköterska och går tillbaka till sängen igen. Ingen sömnro. Kollar lite på iPad. Vid sju byter jag om, hämtar ut mina saker ur skåpet (som jag inte rört på hela tiden) och säger till systrarna att de kan bädda om sängen, för nu flyttar jag ut!

Går till frukostrummet och får lite nyponsoppa i ett glas. Känner mig sååå mycket piggare än dagen innan. Ringer maken och ber att han ska hämta. Medan jag väntar sitter jag och pratar med en annan tjej som ligger på ett annat rum, men som också gjort gbp. Skönt att få dela lite bekymmer och förhoppningar om framtiden. Hinner äta en halv deciliter av nyponsoppan innan maken ringer och säger att han är framme.

Går ner till Apoteket. Hämtar ut mina mediciner och åker hem. FINALLY!

Operationsberättelse


Sexy outfit och redo för operation...

Klockan tio i tisdags förmiddag skrevs jag in på avd. 49 på Dagoperationen på St:Görans. Pussade familjen hejdå och tog tuben in. Kändes mer som om jag skulle iväg till jobbet. Men väl framme och genom korridorerna in på avdelningen började det kännas som om jag ledde mig själv till slaktbänken. JAG SKA GÖRA EN GASTRIC BYPASS. NU.

Jag fick börja med att byta om till min sjukhusoutfit. Generösa kläder i storl 100-150 kg. Sitter bekvämt må jag säga. Stödstrumporna va dock så taighta att jag inte trodde de skulle gå på, men sen sitter de rätt bekvämt. Sedan fick jag vänta i ett väntrum. Min tur för operation kom kvart i tolv. Under väntan kom läkaren förbi och presenterade sig. Jag fick tala med kirurgen som skulle operera  och hon målade några kryss på magen och en sköterska tog blodtryck, prover och gav mig smärtstillande. Sen fick jag lite tid att messa mina närmaste och titta på lite efter tio på tvn. Och så fick jag kissa en sista gång och en sköterska kollade med ultraljud att jag tömt blåsan. Så skönt att slippa kateter!!

Så var det dags för promenaden in till operationen. Min läkare kom och hämtade mig och gav mig den tjusiga operationsmössan att ta på. Väl inne i salen möttes jag av ett glatt och skojfriskt team som vägledde mig igenom minuterna fram till narkos. De va så trevliga att jag (nästan) blev sugen på att vara vaken under operationen. Sen gav de mig ett starkt smärtstillande och när jag va tillräckligt drogad, fick jag ge tummen upp och så sövde de mig.

Uppvaket
När jag vaknade till på uppvaket stod klockan på strax före två. Jag har fruktat för uppvaket och det va inte kul nu heller. Illamående, snurrig, sjuuuuuukt trött och helt utan kontroll. Får nästan panik av det tillståndet. Försökte vila och få tillbaka krafterna och sitta upp och piggna till om vart annat. Såg andra rullas in och skrivas ut (och gå hem!) medan jag låg och kände mig mer än halvdöd.

Jag var också fruktansvärt muntorr och fick börja dricka vatten. Eller dricka och dricka. Lite i taget, bara för att blöta upp munnen.

Jag var på uppvaket tills nån gång mellan fem och sex, då de till slut hämtade upp mig till min avd. Ville helst att de bara skulle låta mig va. Men väl på avdelningen va det ju skönt att vara framme.

Första kvällen
Jag var helt omtöcknad och trött hela kvällen, men kände mig ändå lite bättre och bättre hela tiden.  Mycket vila förstås.  Och så små vändor i korridoren för att piggna till och för att få igång kisseriet. Eftersom jag inte hade kateter var det förstås viktigt att jag klarade av att kissa på egen hand. De scannade med ul och så fick jag testa kissa och så scannade de igen. Och det va helt OMÖJLIGT till en början. Kände ingen kissnödighet och det var bara omöjligt att få kroppen att kissa. Försökte hur länge som helst och med kranen på spolning, men inget hände. Det kändes verkligen som om jag inte kommer ihåg hur man gör. Helsjukt!
Till slut, fram emot åtta på kvällen lyckades jag pressa ut de första dropparna och då hade jag ju inte kissat sen halv tolv! Det va svårt hela den natten och inte förrän nu på förmiddagen dagen efter börjar det kännas lättare.
I övrigt så är jag helt galet muntorr också. Konstant. Trots att jag tar en klunk vatten så är jag torr i munnen direkt. Fick dricka upp till en liter första dygnet. Fick i mig två deciliter :P Har ett dropp också.

Kvällen och natten försökte jag bara sova. Sov ungefär två timmar i taget. Vaknade till. Satt en halvtimme för att kissa (inte kateter, inte kateter) och smuttade på mitt vatten. Och så sova lite igen

Fick också mina blodtryck tagna, puls, andning och prover.
Fick Alvedon som smärtstillande. Men när jag såg tabletterna höll jag på att storkna. Kan ju aldrig få ner de där med en tesked vatten! Hemma behövs det en deciliter eller två! Så de ordnade munsönderfallande istället. Hade ingen saliv i munnen så jag fick skeda in vatten för att de skulle lösa sig. Dålig eftersmak. Urk.
Men imorgon. Då mår jag nog lite bättre....

fredag 15 mars 2013

Dundrande huvudvärk och pillerproblem

Först vill jag bara tacka för alla peppande och hjälpande kommentarer. Verkligen stärkande att inte känna mig ensam just nu.
Sen vill jag säga att bloggandet går trögt för jag har en överdjävulsk huvudvärk och nackvärk konstant, så jag mäktar inte o sitta vid datorn.
Håller på att bli tokig på den här värken. Magen går det fint med.

Sen fick jag kräkningar när jag försökte svälja mina Alvedon nu på eftermiddagen. Har aldrig haft problem att svälja piller förr, men nu har det blivit ett gissel. Försöker o ta lite vatten för att inte få ont i magen och resultatet blir att tablettjävlarna inte går ner. URK!

Någon som har tips angående detta?? Kalktabletten krossade jag i morse och rörde ut i min Nutrilett hoppas det är ok. Alternativet är att jag inte får i mig öht.

Pimpar inlägget med ett vårtecken från förra veckan. Mitt i allt elände är ju ändå våren på g. Önskar jag också kan gå ut o njuta av den snart :)

Dag tre efter gbp

Idag mår jag äntligen lite bättre. Just nu ligger jag och vilar lite. Men har orkat vara uppe mest hela dan.

Bättre:

  • Det går lättare att äta sopporna och kan få i mig en och halv deciliter inom en timme. Men försöker inte stressa på det hela.



  • Går runt runt runt i lägenheten för att röra mig och få igång kroppen. Orkar gå ganska många varv och är uppe på benen mer än vad jag sitter still. Orkade gå med Storebror till dagiset imorse. Det ligger väldigt nära, men ändå.


Dåligt:

  • Känner mig snabbt sämre när alvedonet går ur kroppen. Måste ta var sjätte timme, trots att de borde räcka åtta timmar. Hoppas vara fri från Alvedon efter helgen.

  • Jävulskt ont i nacken och huvudvärk. Jättejobbigt. Någon mer som haft så? Beror kanske på att jag sover stelt på rygg (hatar sova på rygg), eller att jag spänner axlarna.

  • Fortfarande gas kvar i buken och fortsatt ont i axlarna. Skitjobbigt.

  • Har börjat ta vitamintabletterna. Jättejobbiga att svälja :( självmord varje gång) hoppas det blir bättre snart.

  • Börjat lessna ur rejält på maten. Kör Kelda soppor och Nutrilett choklad. Kelda tomatsoppa smakar pizza. Inte bestämt mig riktigt än om det är gott eller vidrigt. Längtar efter rena smaker! Bröd, sallad, kött. Vad som helst som inte är mixat med mjölk!

Tja det är min vardag just nu. Jobbar fortfarande ihop en operationsberättelse
Kramar

torsdag 14 mars 2013

Tänkte ställa en liten fråga:

Hur mycket fick ni i er de första dagarna efter gbp? Ej vatten räknat

Första dagen fick jag i mig ca 3dl soppa/fil och 7dl vatten. Det va på gränsen och jag fick va kvar på sjukhus ett extra dygn

Dag två. Hemma. Har hittills fått i mig 5dl soppa/VLCD/fil. På mitt papper står det 20 dl + vatten!!!! Kommer ju aldrig att fixa det!

Hur har ni andra gbpare gjort?

Hemma

Det blev en extra natt på sjukhuset. Mådde inte så kry igår och fick i mig alldeles för lite att dricka.

Men imorse vid åtta hade jag i alla fall fått tillbaka lite krafter, så jag bytte om till mina egna kläder, rev av mig armbandet och tackade för mig. Med en påse full med piller från Apoteket steg jag ut i morgonsolen och kände mig ynklig.
Usch och fy för att känna sig klen.

skönt att vara hemma nu. Kämpar på med ätandet. Går riktigt trögt. Har inte fått i mig frukosten ännu och då är klockan snart 12.

Känner fortfarande av gasen och känner mig skadeskjuten i högra axeln. Men jag tänker hela tiden "det är baaara idag. Imorgon mår jag lite bättre än så här"

En dag i taget är mitt måtto just nu ;)

onsdag 13 mars 2013

Dagen efter....

Mår lite tjyvtjockt i nuläget. Kämpar med att vara uppe o gå, kunna kissa, hinna blåsa i min andningstuta och däremellan dricka. Kände mig rätt pigg imorse. Skuttade iväg o beställde nyponsoppa att skeda i mig. Men så fick jag ont i magen och fick kravla mig tillbaka till sängs.
Lite morfin och Alvedon senare mår jag bättre. Ligger fortfarande o vilar.

När jag blir piggare ska jag skriva en utförligare operationsberättelse. Om det är något särskilt ni vill veta, kan ni ställa frågor i kommentarsfälten, så svarar jag på dem i min berättelse 😘

måndag 11 mars 2013

Förberedelser innan gastric bypass

En hel del piller att häva i sig inför operationen. Det är smärtstillande, motverka magsaftproduktionen och antibiotika...tur att jag tar tuben och inte bilen till St Görans ;)
Förberedelser inför operation

Kvällen innan: Kl 20.00 tar jag en Omeorazol för att minska magsaften i magen. Duschar och tvättar håret (med vanlig shampo och duschkräm).

På operationsdagens morgon: Duschar en gång till. Kl 9.00 (En timme innan jag ska infinna mig på St Görans) tar jag: 1 Omeprazol, 3 Alvedon 665, 5 Flagyl, 1 Bactrin och en Postafen. Knarkandet har börjat!

Från midnatt är jag fastande och från klockan sex på morgonen får jag heller inte dricka någonting (utom när jag tar medicinen förstås). Sitter just nu med en tunga som klistrat fast i gomen. Lite vatten hade inte varit helt fel :P

Nu har jag en dusch att ta igen och sen blir det lite pillerfrukost. Nu blir det att umgås med familjen innan jag åker. Ska vara inne på St Görans till klockan tio. Vi får se när jag hinner och orkar blogga igen. Förhoppningsvis orkar jag säga hej framemot kvällen. Iannat fall hörs vi av imorgon ;)

förväntansfull...


Gissa hur jag vaknade upp imorse? Jo med VÄRLDENS HALSONT!! WTF! Jag har hållt mig frisk heela vintern och så ska jag gå och bli sjuk nu när jag ska göra min gastric bypass??! Det bara fååår inte hända!

Först tänke jag att jag nog inte avslöjar det för doktorn. Men så  tänkte jag att det kanske är osmart om det blir nån infektion eller så. Så jag ringde till operationsbokningen och rådfrågade lite. Sköterskan meddelade att om det "bara" är lite ont i halsen, men att jag känner mig fullt frisk i övrigt, så skulle jag ändå komma in. Jag har mått bättre och bättre under dagen, så förhoppningsvis är jag frisk imorgon. Stick to the plan.

Nu har jag städat och tvättat och fixat och fejat här hemma, så att jag bra kan relaxa när jag kommer hem nyopad. Lär ju inte hugga tag i dammsugaren på några dagar här framöver :P

Och så en slutvikt innan operationen på hemmavågen: 102 kg (-2.3 kg) YES! Jag LYCKADES att gå ner de nio kilo som dietisten vill och dessutom ett litet bonuskilo ;) 10 kilo minus totalt på fyra veckor VLCD. NÖJD

Sen är ju min hemmavåg en optimistvåg utan dess like, så risken att det är typ ett och ett halvt kilo + på sjukhusvågen imorgon  är ganska stor. Men då har jag i alla fall gått ner ett kilo den här sista veckan och klarar målet ändå :)

Nu ska jag göra förberedelserna klara inför imorgon. Packa en liten väska (typ tandborste och ipad) och duscha. Slipper Deskutan! Kan köra vanligt duschkräm och shampo. Nice. Ytterligare dusch i morgon bitti också och sen iväg :)

Vet ej när jag orkar göra nästa inlägg. Men förhoppningsvis i morgon kväll efter operationen

Vi ses på andra sidan ;)

Belönade mig med bästa skorna!

Storfavoriterna från Puma <3

Jag kände mig lite duktig igår när vi va på Stinsen och jag lyckades härda igenom lunchen och komma till insikt att pizza är ingenting för mig att längta efter längre. Det är ett avslutat kapitel. Vi får väl se längre fram hur det blir med det, men just nu känns det awsome!

Efteråt kände jag mig på riktigt belöningshumör så jag ville investera i ett par nya dojjor. Jag har plågats av hälsporre till och från sen 2008 och kan nästan bara ha gympadojor (helst med inlägg). Jag har väldigt breda fötter och detta är en urdålig kombo när man ska leta skor. Har jättesvårt att hitta ett par som sitter bra, utan att ge nageltrång eller hälsporreproblem. Men så för ett år sedan kom jag över ett par helt fantastiska Puma walking-skor som är helt perfekta för mig. Så det är med sorg i hjärtat som jag kommit till insikt att jag slitit ut dem.

Men så när vi gick på Stinsen såg jag ett par Easy Tone till superpris. Vill ju så gärna ha ett par såna, men ack, mina fötter var på tok för breda. Kände mig som Askungens styvsyster. Men så kom expediten fram och frågade vad jag va ute efter för skor och jag visade då mina gamla trotjänare och undrade om de hade något liknande. Duger det med exakt samma, undrade expediten då. OM DET GÖR :D
Så för det fantastiska priset 399 har jag redan kört en powerwalk i mina nya fina skor. SÅåå glad, för bättre skor finns inte :)

söndag 10 mars 2013

Eldprov

bild lånad från nätet

Idag va vi på Stinsen och söndagspromenerade lite. Självklart blir det lunchdags och SJÄLVKLART är min make som en mat-och sovklocka och MÅSTE äta när han känner doften av lunch. Hamnade på Food Court. Jag känner mig sjukt hungrig och sjuuuukt sugen på pizza som doftade all over the place :/
Men jag tänkte att jag ska inte deppa ihop nu. Vad är en pizza? Den är alldeles underbar i tanken och på doften, men när jag väl sätter tänderna i den och har ätit några tuggor, blir jag ofta besviken. Det är inte så jävla gott som man inbillar sig att det ska vara. Och efteråt är jag nästan alltid besviken på mig själv att jag inte valde något nyttigare med bättre eftersmak.
Maken beställer Suchi, som han vet att jag inte gillar. bra bra. Storebror vill ha pizza. Såklart. Jag har ju redan gått igenom i mitt huvud att jag INTE vill ha pizza oavsett hur gott det luktar. Men så kommer pizzan in. Vedugnsbakad med mozzarella. Och jag får sitta där och skära lagom stora bitar och sedan mata Sonen med dem och kan inte ens slicka av mina fingrar mellan varven. gaaaaaaaaah!

Och så tänker jag först. Snart snaaaaart. Snart är flythelvetet över. Sen kommer jag på att jag antagligen inte kommer att kunna äta pizza med massa ost på vääääligt länge om ens aldrig. Och då känns det plötsligt bra. Skitkonstigt. Men det är som om abstinensen och längtan efter att svulla en massa skräpmat är som störst när jag inbillar mig att det snart ska finnas inom räckhåll. Och sen när jag väl inser att den dagen ALDRIG kommer att infinna sig, Ja då bara släpper det. Så konstigt.

Så jag sög i mig min Naturdiet chocko banana och tänkte nu blir jag smaaaaal.

Börjar oroa mig för smärtan...


Två dagar kvar...och jag har fortfarande inte riktigt fattat vad som ska hända på tisdag. Jag vet att jag ska göra min gastric bypass. Men jag kan inte sätta mig in i hur jag kommer att må efteråt. Kommer jag att ha ont? Det är ju det man vill veta.

Ni andra som gjort gbp, hade ni ont efter operationen? Mycket ont? Var? Var det i magen, i såren på huden, eller någon annanstans? Gjorde det ont att dricka första gången? Hur många dagar hade ni ont efter operationen? När kunde du gå din första promenad?

Help!

lördag 9 mars 2013

Tre dagar kvar!



Hej å hå! Vågen står still och jag känner mig så frustrerad. Nu kör jag hårt med promenader varje dag fram till operationen, så får vi se om det hjälper förbränningen på traven. Köra hårt. Med promenader. Låter väl kanske lite mesigt. Men för mig är det just nu den motion jag kan tillgodogöra mig.

Jag har alltid varit väldigt rörlig, men aldrig varit nån träningsnörd. Även om jag alltid varit en tjockis på mellan 85-100 kg, så har jag varit i väldigt bra konditionsform. Jag promenerade massor förut och gick överallt vart än jag skulle (inom en timmes gångavstånd). Stå still i en rulltrappa fanns inte. Men det sista året med min sista graviditet har verkligen sugit musten ur mig. Dels har jag gått upp massor i vikt och landade ju till slut på 112 kg. Ryggen och fötterna tar stryk och med ryggvärk och min tunga kropp har jag tappat allt vad kondition heter. I somras körde jag igång med barnvagnspromenader efter förlossningen, men pga värk i ryggen och dåligt flås, så tappade jag gnistan efter ett par veckor och sedan september har motionen bestått av noll och ingenting :(

Men nu, nio kilo lättare och med fokus på målet har jag hittat ny energi. Och de senaste dagarna har jag kännt att jag (ÄNTLIGEN) orkar ta mig upp ur soffan med lite lättare steg. Så nu har jag dragit igång med mina promenader igen :) Jag vill också tutta igång förbränningen lite bättre, så att jag kanske hinner tappa nått halvkilo till inför operationen. Skulle kännas så jävla gött ;)

Idag stegade jag iväg på en promenad i snabb takt och landade på tre kilometer på trettio minuter. Låter inte mycket för världen kanske, men det är jättebra gjort av mig. Nu blir det promis varje dag de sista dagarna och efter operationen ska jag komma igång med lite mer styrketräning också. Ju mer man tränar och bygger upp muskler, desto mer förbränner ju kroppen :)

...och så kör jag på med Ellinors magträning också ;)

Nu drar vi till goa vänner över helgen. Väskan är packad med shaker och Nutrilettisar. Jag ska berätta om min gastric bypass och det känns minst sagt lite pirrigt!

fredag 8 mars 2013

Jättebra tips på magmuskelträning! woop woop

Dags för mig att på allvar börja tänka på träningen. Tänkte dela med mig av ett jättebra inlägg som Ellinor skrivit på sin blogg I tekoppen. Där beskriver hon hur man på bästa sätt kan träna upp sina delade magmuskler. Verkligen jättebra beskrivet. Nu ska jag göra på här som bara den. Återkommer med resultat ;)
Ellinors blogg är förövrigt superfin och en verklig inspiraitonskälla :)

torsdag 7 mars 2013

Fyra dagar kvar...


mitt huvud snurrar av tankar. Nu är det fyra hela dagar kvar fram till gastricbypassdagen. Om jag ska moffa i mig en hel kebabrulle, eller skeda i mig en ben&jerry någonsin i mitt liv igen, så ska det göras nu. Nu eller aldrig. Men jag kommer att välja aldrig. För jag SKA göra dessa fyra dietveckor. Jag VILL bli fri från giftet. Men som vilken knarkare som helst skulle jag nästan kunna döda lite grann för en tripp.
Försöker fokusera på målbilden: att vara pigg och frisk och orka leka med mina barn. Bära dem på ryggen, jaga dem och finnas där för deras barn och barnbarn. Att bli grymt snygg och plöja nästa års klädbudjetkonto hundra gånger om. Snygga jeans, fina klänningar till sommaren, stövlar som vaderna får plats i om vintern, en jacka som går att stänga dragkedjan. Att bli stark och få bra kondition, kanske springa något lopp. Ja jag har en rejäl målbild. Jag påminner mig själv om den hela tiden.

Men jag är faktiskt lite rädd också. Jag har ju aldrig varit smal. I hela mitt liv. Tänk om jag inte trivs! Tänk om jag får uppmärksamhet som jag inte är van vid. TÄNK om jag kommer att sakna att kunna moffa i mig mat. Fikabröd, glass, mackor. Min stora akilleshäl är ju alla snabba kolhydrater som kanske redan är ett minne blott. Det låter ju knäppt. Att vara rädd att inte kunna ha det beteende som jag  också hatar att jag har. Jag hatar min dåliga karaktär. Men det är ju ändå JAG, så som jag alltid varit. Men inte kommer att vara längre....

...och ÄNNU MER RÄDD är jag för att fortsätta vara tjockismiffot. Tänk om jag misslyckas med operation ett bättre liv. Tänk om jag, efter operationen ändå kan äta precis som innan. Vad har det då gjort för skillnad? Eller att jag går ner i vikt, men om två år förstör alltihopa genom att töja ut magen och gå upp alla kilon igen. Bara för att jag inte kan sluta med mitt galna sockerberoende. För att kärleken till bullar och chips övervinner kärleken till mig själv, mina barn och min familj. Det låter helt sjukt. Men tankarna snurrar och ju mer jag grunnar, desto sjukare känns alltihopa.

Fyra dagar kvar....

onsdag 6 mars 2013

preoperativt besök idag.


Idag har jag varit på preop-besöket inför min gastric bypass som ska göras nästa vecka. F! Nästa vecka! Det är helt unreal! Men de är verkligen så gulliga på St Göran att jag verkligen enjoy att gå dit. Alla är så trevliga och jag känner mig så omhändertagen och trygg.
Först fick jag gå till preop-mottagningen. Lite provtagning och samtal med narkosläkaren. Jag berättade om min nervositet inför narkosen. Eller egentligen inför själva uppvaket, som jag tycker är jobbigt. Jag har ju ingen kontroll över situationen. Men narkosläkaren var jättegullig och hon svarade på alla mina frågor.
Sen fick jag gå på inskrivningssamtal. Så nu är jag inskriven för operationen. Fick med mig en hel del piller hem som ska tas innan jag åker hemifrån på tisdag och stödstrumpor som ska sättas på inför open. Och så fick jag min operationstid. Klockan 10.00
Min första tanke var: "Bra jag hinner lämna Storebror på dagis innan jag åker in" haha, what?! Men  ja, som småbarnsmamma gäller det att vara effektiv i livets alla skeden. Jag frågade naturligtvis även om jag skulle hinna hem till att hämta på dagis dagen efter operationen också, men då fick jag arga ögat av sköterskan som starkt rådde mig till att ha en plan B, för utskrivningen brukar ske ganska sent på eftermiddagen. "Det här är din stund nu" sa hon lite förmanande till mig. Jadå, klart jag har plan B. Antagligen får Storebror vara hemma med Pappan och Lillebror. Maken har ju opererat foten, så det är svårt för honom att på kryckor hoppa iväg och hämta på dagis, samtidigt som han har Lillebror i typ bärsele.

Jag är så glad idag. Nu är operationen verklighet. Om en vecka är jag färdigopererad och sitter och skedar i mig mina första måltider som gbp-are. Jag kommer att (äntligen) vara över på "andra sidan".
Mina förväntningar är skyhöga och jag förväntar mig verkligen att operationen ska gå hur bra som helst och inga komplikationer what so ever. Vi får väl se om mina förväntningar infrias eller om jag kommer att dela en annan erfarenhet med er.

Nu blir det dagishämtning och bus och lek för några timmar

Gastric Bypass våren 2013?- Häng på!

Tänkte tipsa om en diskussionstråd på Familjeliv.se som jag har startat. Det är en tråd för oss som vill prata av oss och som just har eller ska göra en gastric bypass under våren. Möjlighet att stötta och peppa varandra och dela med oss av råd och erfarenheter. Tråden hittar ni här.


tisdag 5 mars 2013

Bästa matlådan ftw!


Tänkte tipsa alla som vill ha en LITEN matlåda. Med risk att resten av kollegorna undrar vem man varit dum mot (eftersom man får så lite lunch).
Den här låddan har ett vattentätt lock, så det går även hur bra som helst att ha soppa i den. Den har aldrig läckt för oss (fast vi brukar ha en påse runt just in case). Den går att köra i frysen, micron och i diskmaskinen. Det är helt enkelt en perfekt gastric bypass-lådda! Finns på Clas Ohlson (dock inte på hemsidan). Den är alltså liten som en handflata, men finns även i andra storlekar.

Vägningsdag tre veckor på VLCD


Ställde mig på hemmavågen som är preppad med ett sprillans nytt batteri. 
Den tredje veckan på VLCD har gett ETT KILO MINUS på vågen. Ett YNKA kilo! Det känns ganska frustrerande att det inte ger mer. Jag har inte fuskat en enda jävla gång! Jag har en massa vinster på mina tre veckor på VLCD i det stora hela. Jag har slutat småäta (fast jag vill det hela tiden), jag har börjat äta regelbundet, jag har börjat vänja magen med att bara äta lite, jag har (förhoppnignsvis) minskat storleken på min lever och gjort mer plats i buken inför min gastric bypass. Jättemånga bra saker. Men ändå. Jag hade säker kunnat fuska och moffa mig en god middag i helgen och ändå gått ner ett kilo. 

Vad är det för fel på min kropp? Vad är det den inte förstår? Och vad lever den av? Hur lite kalorier ska jag äta för att kroppen ska minska i vikt? 

Jag vet inte om ni kan förstå hur frustrerande det känns. 

Nu kör jag på här. En vecka till. 
Nästa tisdag är det operationsdags. FINALLY! 
Men jag känner mig lite orolig. Om jag knappt minskar i vikt på VLCD, så kanske jag får jättesvårt att gå ner i vikt, trots operationen. Jag försöker att sluta fokusera på vågen och vikten, men det känns ändå så frustrerande! 


lördag 2 mars 2013


Blir inspirerad att sätta igång och skapa små söta bakverk...
Har ju ännu inte testat recepten, men boken verkar väldigt grundlig och beskriver tips och trix.
Årets bokrearynd

Träningslängtan...

lite inspiration till att kicka igång träningen...
(allt finns på team sportia)

Vaknade åter oförskämt tidigt denna morgon. Lillebror var klarvaken redan halv sex. Och efter att ha legat i sängen en timme och försökt få honom att somna om så gav vi upp. Han är en duktig liten prick som inte ger så mycket ljud ifrån sig, men han ligger ju mellan mig och maken och snurrar och buffar med sina armar och ben, så till slut gav jag upp. Och med ett glädjetjut som heter duga, visade han sin lycka när jag tog honom under armen och bar ut honom till vardagsrummet.

Jag är trött med grus i ögonen och klockan har ännu inte hunnit slå halv sju. Men så ser man blå himmel och solljus utanför fönstret och plötsligt känns det rätt så avlägset att krypa tillbaka till vårt mörka instängda sovrum.

Jag sitter och suktar efter lite nya träningskläder. Har verkligen börjat få tillbaka suget att träna igen. Både gym och löpning. Men jag känner ändå att det lär dröja innan jag kommer igång med någon mer regelbunden träning. Men lite nya träningskläder skulle ju helt klart sparka igång motivationen.