Vägningsonsdag: 7v kvar till gbp

tillbaka på 110

Sedan förra veckan, då jag var på St Göran och träffade läkare och fick mitt operationsdatum har jag ju gjort en del förändringar för att börja mitt bättre, hälsosammare liv redan innan och för att redan nu få in rutiner på måltiderna. 

Förändringen har bestått i att: äta sex gånger om dagen, äta små protioner (assiettstorlek), mindre kolhydrater (inga sötsaker!!), inget småätande och minska rejält på mackorna (kan i vanliga fall äta en si så där åtta-tio mackor på en dag. Nu har det varit max 1-2).

Jag har inte varit tokstrikt, utan bara försökt att "skärpa till mig lite" och det har omedelbart gett resultat :)

Vikt idag: 110kg (-2kg) 

Ja det har gett fler resultat, inte bara viktmässigt: känner mig piggare och mindre sugen (FAKTISK) helt otroligt! Dock kan jag erkänna att jag inte blivit av med suget helt. :S Jag är ju en fanatisk småätare i vanliga fall så jag har under de här dagarna ibland kapitulerat och tryckt i mig en och annan av mina barns majskrokar! Och de är ju puffad majs, så det är racersnabba kolisar. Dock helt utan salt och väldigt lite fett (alltså inte som ostkrokar, men ser och smakar lite likt). Och det blir en två, tre stycken, när suget har slagit till. Rom byggdes ju inte på en dag. Och det gjorde inte den här kroppen heller. Jag har i HELA MITT VUXNA liv (redan som tonåring) varit en småätare och en snaskråtta. Och skulle jag vara fanatiskt sträng mot mig själv skulle jag aldrig klara en vecka, eller ens ett dygn. Men jag har förbättrat mina vanor avsevärt, och känner också att jag mår bättre. 

Jag har också upptäckt hur sköra dessa vanor är! För håller jag tiderna och äter mina planerade mål var tredje timme, så går det riktigt bra. Men blir det en rubbning, så går det åt skogen. Igår föll jag helt enkelt för att köpa en påse Pågens gifflar när jag var och handlade mat. Och det var för att jag var ute hela dagen och lunchen uteblev, varpå jag gick HUNGRIG till ica och handlade för middagsmaten. När jag kom hem åt jag upp hela påsen gifflar på typ fem minuter. Men att göra det EN gång istället för FEM på en vecka är ändå en improvment.

Alltså när jag själv läser igenom det här så känns det ju helt urflippat! Vad är jag för en människa, som inte kan kontrollera vad jag äter bättre? Trycka i mig en påse bullar, fast att jag har bestämt mig för att låta bli? Det är väl bara att låta bli? 

Det är så svårt att förklara. Jag har aldrig rökt, men jag kan tänka mig att det är som att sluta röka, med att sluta småäta, eller falla för snask. Och nu när jag ska sluta, så faller jag helt enkelt tillbaka för att jag får som en abstinens. Och jag TILLÅTER mig att göra det, så länge det bara sker någon enstaka gång. 

Den här veckan som kommer, är jag ännu lite mer noga och nästa vecka, så stramar jag åt lite till, tills att jag från och med den 11 februari ska köra helt på VLCD. Förhoppningsvis går det ganska smidigt då och förhoppningsvis har jag redan börjat gå ner lite i vikt också :)