Löpsugen, men vågar jag?

Tror ni att det går att springa i de här?

Oh jag är så sugen på att lära mig springa. Eller lära mig? Herregud, det är något vi alla kan sen vi va barn. Men jag han nog glömt. Och kroppen är så förbaskat tung. Och jag är fjantigt rädd för att ramla. Ja det är sant. Skiträdd för att en fot ska vika sig och man snubblar pladask bland barr och småsten. Marken är så obarmhärtigt hård!

Är det bara dåliga ursäkter? Men sugen är jag. För det är så enkelt att komma ut på en löprunda. Och det ser så härligt ut för alla som kan ^^

När jag började gå ner i vikt, tänkte jag att "jag är alldeles för tung för att springa". Jag vill först gå ner lite i vikt. Väga under 90. Då kan jag nog pröva på löpningen. Men viktnedgången går långsamt och jag är otålig. Som det ser ut just nu, kommer jag att komma under nitti nån gång i sommar och då är det ju för varmt för att springa :P Nä, ska man börja lära sig löpa, ska det väl ändå vara på vårkanten, när man längtar ut så fort solen kikar fram, men det ändå är lagom svalt för att man ska vilja få lite puls och bli lite svettig. Hur göra alla som springer på sommaren? Jag är ju fobiskt rädd för att gå/vara i solen och bli äckligt svettvarm.

Sen har jag ingen utrustning heller. Inga riktiga löpartights eller bra skor. Har sjukt bra walkingskor, men vet ej om de duger att springa i. Och så vill man ju ha tighta kläder som inte skaver. Fast så skulle jag ju aldrig gå klädd ens hemma i min ensamhet i risk för att få syn på mig själv i spegeln. Än mindre ute i löprundan.

Ja ni hör, ursäkterna är många. Blir till trösklar och håller mig kvar här hemma. Och kanske den största tröskeln av de alla: Jag kommer att se så fånig och löjlig ut om jag ger mig ut och springer. Japp. Promenerar jag, så ser jag nog alldeles vanlig ut. Men så fort jag ökar på stegen till spring, så kommer alla att höja ögonbrynen och flabba åt mig när jag försöker springa förbi. Jag skulle ju vilja lära mig springa runt sjön, där jag brukar gå mina promenader. Men det är verkligen trafik där. Av vana joggare.  Så vågar jag? Phu. Vet inte. Vet ingen annanstans heller, där jag skulle kunna springa. Bor ju mitt i Solna. Och att ta bussen ut till skogen för att springa, för att ta bussen hem igen är inte att tänka på. Nej jag vill kunna ta på löparskorna, gå ut genom dörren, värma upp genom att promenera raskt i tio minuter och sen vara framme där jag ska springa. (sjön skulle vara helt perfekt).

Men nu har jag hittat en asbra sida med bra Löpskola för nybörjare. Om jag börjar på steg ett. Så kanske att jag ändå kan våga. Ska jag sätta klockan på ringning och ge mig ut i ottan i morgon kanske? Vore ju inte helt fel.