Med nytt mål i sikte!

Nytt mål i sikte: Den här byxan ska bli min. När den sitter perfekt

Ja, på vågen intet nytt. och inte minskar det på måttbandet heller. går hela tiden och drar i huden och undrar om den blivit lösare än igår, än för en vecka sen, sen starten? Kändes det så här nyss? Vrider och vänder på mig i spegeln och undrar om magen blivit större eller mindre sen igår? Men ser inga skillnader. Kan inte minnas hur det såg ut igår, eller för en månad sen.

Nu när vågen står still och det händer mycket i mitt liv, så är det lätt att tappa fokus. Kanske bra också. Att inte hela tiden fokusera på vikten. Men samtidigt så känner jag mig nedstämd när det inte händer något.

Nu börjar det gapa tomt i garderoben också. Jag vill förnya mig och byta ut de gamla trasor som tjockis-jag har drivit runt i. Jag är på väg in i storlek M och 44. PÅ VÄÄÄÄG in skriver jag, för ibland sitter det som en smäck, ibland går det inte ens att tvinga upp byxorna över höfterna. :P Jag blir faktiskt inte riktigt klok på hur stor skillnad det faktiskt kan vara på en storlek, till och med i samma butik!

Fast det är tjockismagen som ställer till det. Skulle jag verkligen hitta ett par jeans som sitter perfekt, så är benstorleken 43 och magen/höfterna storlek 46. Och det finns ju förstås inte. Och köpa ett par byxor som sitter bekvämt över magen i storlek 46 och är jättestora och misspassande på låren, det gör jag bara inte, efter allt jag kämpat.
Så här står jag nu. I provhytt efter provhytt. 46orna testar jag inte ens. Jag ska ju ändå ner ännu mer i vikt. Och 44orna hånar mig envist med att glipa nån centimeter i midjan, eller (för all del) gå i hop i midjan, men få en sån där överhängande fläskvalk som buktar ut som en balkong över byxlinnningen.
Tröjor och skjortor är för det mesta i stork 44 eller M. Vilket för mig är helt underbart, för att för bara några månader så kunde jag inte ens knäppa en skjorta i storlek 50, för att magen var för stor.

Så. Jag har gjort en resa, från att inte ens kunna hitta kläder i vanliga storlekar, till att faktisk kunna gå in på de flesta klädbutiker och hitta något i M/44. Men lika ofta så passar det inte. Och då är det för att jag behöver titta på L/46. Men då hänger jag bara tillbaka kläderna istället och tänker. "nästa månad, då jävlar".

Och så idag. Lindex har lanserat en ny collektion byxor, där jag hittade ett par som bara är helt perfekta för mig. nästan. En klassisk svart byxa med pressveck. Som gick på i storl 44. Men som sitter aningen för tight över låren. Så att jag, när jag sätter mig ner, ser lite korvskinn ut. Så nu är målet att jag ska kunna gå tillbaka till Lindex och köpa dessa och de sitter HELT perfekt. Om en månad kanske. Eller två. Men jag ska banne mig få detta att fungera. Och jag köper dem inte förrän de är perfekt!